Sagan om den lille entreprenören

Det var en gång en ganska ung blivande entreprenör som skulle starta ett företag.

Det var det mycket som var nytt, spännande och okänt. Det första som behövde göras var att få ett bankintyg på att det hårt förvärvade aktiekapital var inbetalt. Stolt gick den lille entreprenören till närmaste bank för att meddela dem att nu ville han öppna konto för den nya verksamheten och deponera 100 tusen kronor i kontanta medel!

Han berättade entusiastiskt om sina planer för den loja bankmannen, som frågade varför entreprenören valt att komma till deras bank. Eftersom de utsetts till årets affärsbank tyckte entreprenören att frågan kändes lite konstig, men svarade att det verkade vara en bra bank för företag.

Efter 15 minuters möte fick entreprenören beskedet att banken tyvärr inte tyckte att den nya affären verkade genomtänkt och att han tyvärr inte kunde få bli kund i banken. Beskedet kom som en kalldusch. Hur är det möjligt? Han ville ju inte låna pengar, utan sätta in hundra tusen. Kanske var han inte ämnad till att bli entreprenör. Kanske bankmannen hade rätt. Tack och lov gav han inte upp utan hittade en annan bank som var mer förstående. “Kanske bankmannen hade rätt. Tack och lov gav han inte upp utan hittade en annan bank som var mer förstående.”

Den killen var jag. Senare har jag fått veta att jag är långt ifrån ensam om att känna mig förnedrad och hånad av banken. Det gör mig arg. Särskilt med tanke på att 5 av 6 nya jobb skapas av småföretagare och att Sveriges framtida välgång till stor del är beroende av att vi får skapar nya växande bolag.

Idag, 15 år senare, är jag vad som brukar kallas för serieentreprenör. Jag älskar att skapa nya verksamheter och skaka om gamla trötta strukturer. Först var jag med och utmanade Televerkets monopol, och sen Svenska Spel. Nu har turen kommit till bankernas oligopol.

Nu har jag varit med i ett många år och etablerat kontakter med bra och kunniga bankmän, men för nya företagare är det knappast öppna famnen som väntar på bankkontoret. För att inte tala om när man behöver kapital för att växa sin verksamhet. Företagslån kan man i princip glömma om man inte har många års historik och en omsättning på 10 miljoner eller mer. Om man inte är barndomskompis med bankdirektören krävs det massor av dokumentation – affärsplaner, budgets, periodbokslut och inte minst att man är helkund hos banken med bankgiro, betalkort och pensionssparande.

Som en motreaktion har satsar staten på s.k. tillväxtlån genom ALMI. Lånet riktas till innovativa små och medelstora företag upp till 250 anställda och som inte kan finansiera sig fullt ut på annat sätt, t.ex. hos banken. Problemet är bara att 98% av företagen har färre än 20 anställda och har svårt att få banklån. Dessa företag ofta är hänvisade till familj och vänner för finansiering eller så riskerar man utebliven tillväxt. Samtidigt som bankerna är oerhört lönsamma och ränteläget är på historiska bottennivåer så minskar utlåningen till småföretag. Härligt! Här finns det utrymme för en ny verksamhet, tänkte jag. “Jag hoppas att kunna hjälpa många företagare och få bankerna att bli lite ödmjukare.”

Jag vill hjälpa små företag att växa. Jag vill att alla företag ska få det bemötande de förtjänar. Det borde inte vara svårare att få ett banklån än att köpa en bok på nätet. Och om man har en smart lösning borde man ju kunna lämna besked på bara ett par minuter. Jag hoppas att kunna hjälpa många företagare och få bankerna att bli lite ödmjukare.

Emil Sunvisson, VD och grundare qred Företagslån