Historiens finanskriser

Ja, historien har inte varit helt skonad från olika kriser. De allra flesta finanskriser har skett i samband med större krig, som t ex första och andra världskriget.

I det här inlägget får du reda på mer om de olika tidsperioderna och hur de uppkom. I kronologisk ordning från tidigare kriser upp till dagens kriser. Scrolla ned om du är intresserad av de senare. Till att börja med ska vi förklara hur en finanskris tar sin början och hur saker och ting sker i olika steg. 

De fyra stegen som kan initiera en finanskris

  1. Räntan höjs
    När räntan höjs leder det till att det är risktagare som lånar pengar och gör investeringar. 
  2. Ostadig finansmarknad
    En labil finansmarknad leder till att aktörer får det svårt att göra bedömningar kopplade till risk. Just begreppet “risk” är populärt inom banker, kreditgivare, försäkringsbolag och andra bolag inom finansbranschen. Risken avgör ofta hur deras investeringar, krediter och andra tjänster kommer att prissättas. Hög risk = hög ränta. 
  3. Värdeminskning
    Balansräkningar kan visa att värdeminskningar och tillgångar är för små i relation till utgifterna eller skulderna kan påverkas av räntan. 
  4. Enskilda banker får problem
    En enskild bank (ofta en av de större spelarna) får problem med ett eller flera av sina ben. Ett aktuellt exempel på en sådan är avslöjandet av HQ-bankens skumma affärer som avslöjades av den grävande journalisten Carolina Neurath. Under 2019 släpptes en serie på C More som är baserad på Neuraths bok om samma ämne. Bankens och de andra inblandades namn är fiktiva, men det är tydligt att både boken och serien är inspirerad av de verkliga händelser som Neurath varit med om. 

Tips! Läs inlägget HQ Bank – Vad hände egentligen?

Vad är en finanskris? 

Definitionen av en finanskris eller ekonomisk kris är när det sker en hastig minskning av det nominella värdet på tillgångar i ett område och flera betydande konkurser bland banker, finansinstitut och bolag sker under en kort tid. Börsras brukar också vara ett resultat av en finanskris och spär bara på krisen då många fler människor ser sina tillgångar gå förlorade. Som oftast är det “everyday Joe”, d v s vanliga människor som får lida mest av sådana finanskriser. 

Varför finns det guldreserver? 

Den främsta anledningen är för att göra guld- och valutareserven mer stabil. Guldet kan bl a användas till att finansiera olika likviditetsstöd eller interventioner av valuta. 

Värdet på guldet följer normalt sett inte samma mönster och utveckling som värdet på valutareserven. Värdet blir alltså mer stabilt för den samlade guld- och valutareserven än värdet på de både reserverna var för sig. 

Central Bank Gold Agreement (CBGA) reglerar hur mycket som får säljas varje år

I ett grepp för att skydda värdet av guld i världen och att försäljningar ska ge oönskade effekter på guldpriset har Riksbanken ingått ett avtal med andra centralbanker där man begränsar hur mycket guld som får säljas varje år. 

Per den 30 april år 2019 ägde Riksbanken 125,7 ton guld som hade ett marknadsvärde på 49,4 miljarder kronor. Allt guld förvaras inte på samma ställe, faktum är att majoriteten förvaras utanför Sveriges gränser. 

Endast 15,2% av Riksbankens guld förvaras i Sverige. Över hälften förvaras i Storbritannien hos Bank of England av den enkla anledningen att guldet kan omsättas väldigt snabbt om behovet skulle uppstå. 

Fördelning av guld i Sveriges guldreserv

Fun Fact! Sveriges Riksbank är världens äldsta centralbank (1668).

10 saker du (kanske) inte visste om guld

  1. Världens största guldtacka väger 250 kg. 
  2. Kroppen består av 0,2 mg guld och det mesta återfinns i vårt blod. 
  3. Hela världen bryter mer stål på en timme än vad guld har brutits sedan begynnelsen. 
  4. Världens alla hav innehåller omkring 20 miljoner ton guld. Dyksugen? 
  5. År 2005 återvann Apple ca 999 kg guld från trasiga iPhones till ett värde av ca 40 miljoner USD. 
  6. Guld är en tungmetall med hög densitet, men utan att generellt sett vara giftig för människokroppen. Därför kan kockar världen över experimentera med bladguld i mat och dryck utan att känna sig oroliga för hälsoriskerna…
    Bild: Youtube
  7. Den mest närliggande asteroiden till jorden innehåller 20 miljarder ton guld, enligt en uppskattning av NASA.
  8. Guld gör inte bara en outfit snyggare, det kan förenkla livet för många människor med reumatism. Guld kan på kemisk väg göras om till en vätska och injiceras i muskler. I USA sägs den här typen av behandling vara framgångsrik för sju av tio personer. 
  9. De kemiska beteckningen för guld är, som många korsordsälskare redan vet, Au. Det kommer från det latinska ordet för guld – aurum. Det betyder skinande soluppgång eller gryningens sken. Ordet guld kommer från den germanska språkstammen och har sitt ursprung från det ur-germanska ordet gulþ och det ur-indoeuropeiska ordet ghel som betyder gul/grön. 
  10. Den olympiska guldmedaljen innehåller, till mångas besvikelse, endast 1,34% guld. 

Källa: Tavex

Salt Bae med en steak i guld

Tulpomanin i Nederländerna 1600-talet – Den första finanskrisen?

I början av 1600-talet rådde en en våldsam mani på tulpaner. Priserna trissades upp och under ett skede i krisen kunde en enda tulpanlök kosta lika mycket som ett stenhus vi kanalen i centrala Amsterdam. Spektaklet ledde till börskrasch och 1937 var staten tvungen att gripa in och sätta upp för vad som verkar vara den allra första “bubblan” i världshistorien. Epoken kallas därför för tulpomanin

Även om det säkerligen skett kriser under antikens Grekland, tidigare eller senare. Men det här är den första stora krisen i senare tid när det funnits mer strukturerade ekonomier uppsatta med börser, etc. 

Palmstruchska bankkrisen 1663

Den aktade Johan Palmstruch fick, efter ett beslut av Karl X Gustav, bilda bankrörelse år 1656. Det hela började som ett växlingskontor för att hantera den svenska koppar- och silverdalern. Några år senare, år 1659, började banken med utlåningsverksamhet. Efter år 1660 ändrade riket (dåtidens begrepp för staten) innehållet i de myntade koppardalerna. Ett enormt tryck på banken att betala ut insättares tillgångar uppstod. Eftersom att banken hade lånat ut tillgångar mot ränta med lång löptid fick banken problem. Då kom Johan Palmstruch på den briljanta idén att skapa kreditivsedlar som var allmänna skuldsedlar. Sedlarnas popularitet skenade och banken fick problem att kontrollera utgivningen av dessa.

År 1663 hade banken förlorat kontrollen så pass mycket att sedlarnas värde började minska i förhållande till myntvärdet. Bankens tillgångar räckte inte och alla betalningar fick således ställas in. Efter en stor oreda gick riksdagen in och tog över banken. Bankens utestående lån fick återbetalas och tillgångarna betalas ut till innehavarna av sedlar. Men pengarna räckte inte och många människor gjorde stora förluster. 

Ett liknande scenario utspelade sig i USA år 2008 när finansinstituten hade skapat särskilda värdepappershandlingar (SDR) som saknade täckning när kunderna ville lösa sina andelar i fonderna. Precis som under den Palmstruchska bankkrisen fick staten gå in och rädda dagen. 

Det här var antagligen inte vad Johan Palmstruch tänkte att han skulle bli ihågkommen för… 

Recessionen 1883-1876

USA har haft en stark ekonomisk tillväxt sedan slutet av inbördeskriget 1865. Stora investeringar i infrastruktur sker och många projekt går i konkurs. Det ledde till att även banker och finansbolag gick i konkurs. Tyskland däremot hade ett enat land under Bismarck 1870 och besegrade Frankrike år 1871. Krigsskadeståndet som följde ökade tillgången på pengar i landet, men 1873 gick bolag efter bolag i konkurs. Detta följdes av banker som gick i konkurs och krisen stod för dörren. Under samma period gick Britannien genom en liknande kris. Länderna började repa sig under slutet av 1800-talet. 

Depressionen 1893-1899

Historien upprepar sig. Banker och bolag var optimistiska och investerade i byggprojekt som inte föll väl ut. Arbetslösheten steg från låga 3% till höga 18% – på de två åren mellan 1892 och 1894. Europa drabbades gradvis och delvis av samma kris. Främst p g a samma misstag kring infrastruktur- och byggprojekt, men även bristen på export och import. 

Deflationskrisen 1920-1922

Ekonomierna växte kraftigt efter första världskriget för att återuppbygga länderna. De som hade varit utanför kriget fick fart på sin produktion och när krigsländerna inte längre kunde betala för sina uppbyggnadsprogram och/eller import hamnade världsekonomin i kris med deflation. När det var som värst kunde en limpa bröd eller liter mjölk kosta flera miljoner miljoner riksmark. Hyperinflation rådde och folk gick runt med stora väskor med pengar. 

Barn leker med en hög pengar under hyperinflationen i Tyskland

Pengarna förlorade sitt värde dramatiskt. Här leker några tyska barn med miljoner av riksmark och bygger torn. 

Den stora börskraschen i USA 1929

“Den svarta torsdagen” i oktober år 1929 är ett välkänt begrepp. Det markerar starten på ett av århundradets värsta ekonomiska kriser. Krisen kallas även för “Wall Street-kraschen” och är något som alla i USA känner till, då det hade en så stark inverkan på landet under flera kommande decennier. Man menar även att den är i en nära relation till depressionen som följde. “Det glada 20-talet” var över och nu tog en tid av mörker och ekonomisk osäkerhet över.

Under en vecka hade New York-börsen rasat 40% och vid bottennoteringen i juli 1932 hade börsen fallit med hela 89%. Nu följer flera decennier av massarbetslöshet, minskad produktion och handel. USA som nation skulle inte repa sig förrän efterkrigstiden under 1950-talet. 

Den stora depressionen 1931-1939

Vissa är oense om när man ska mena att depressionen rådde. Många menar att den inleddes direkt efter den stora Wall Street-kraschen i New York år 1929. Andra menar att den inleddes först när man började se de riktiga konsekvenserna av krisen. 

Den internationella handeln sjönk kraftigt och människor blev arbetslösa. Lägre skatteintäkter från internationell handel och arbete ledde till att statskassan sinade. Den absoluta botten nåddes i mars 1933 och många aktiekrascher fick se dagens ljus under det året i olika världsledande ekonomier och länder. Sovjetunionen var ett av de få länder som klarade sig undan depressionen, de fick istället uppleva en kraftig högkonjunktur. 

Recession i USA 1957-1961

Efter Koreakrigets slut står USA åter igen inför en ny recession. Miljontals människor drabbas av arbetslöshet och fabriker står tomma. 

Bretton Woods valutakris 1968-1971

En överproduktionskris under slutet av 1950-talet ledde till att Presidenterna Kennedy och Johnson sänkte skatterna. Samtidigt ökade utgifterna för det Kalla Kriget, rymdkapplöpningen, sociala reformer och under 1960-talet Vietnamkriget. År 1968 hade USA över 500 000 soldater i Vietnam. Den amerikanska ekonomin gick på högvarv och höjda priser för varor, högre löner och högre räntor från bankerna blev följderna. 

När de amerikanska soldaterna blev fler och fler var USA tvungna att trycka fler dollarsedlar för att finansiera kriget. Britannien, Tyskland, Japan och Frankrike stöttade dollarns guldmyntfot och finansierade delvis dessa länder under det Kalla Kriget. När samma länder inte längre ville vara med längre så ökade problemen. Dollarn hade devalverats med 20% gentemot guldets värde och den amerikanska guldreserven började sina år 1971. Därför valde USA att bryta dollarns guldmyntfot i augusti 1971. Samma system, Bretton Woods, som fungerat sedan år 1947 fallerade. 

Börskraschen 1987

“Den svarta måndagen”. En måndag i oktober, den 24:e oktober närmare bestämt, föll världens alla börser dramatiskt. Dow Jones index tappade 22,6% – den dagen. Stockholmsbörsen sjönk med 20% och det var startskottet på dåliga handelssiffror från USA. En imponerande snabb och kraftig återhämtning kunde summeras med en nedgång på ett par procent under helåret, börskraschen till trots. 

Svenska bankkrisen 1990-1996

Värdetillväxten på fastigheter och värdepapper var extremt hög. Fastighetspriserna hade stigit stadigt sedan slutet av 1970-talet och under 1980-talet ökade nybyggnationer av kommersiella fastigheter samtidigt som hyrorna höjdes med 260% fram till år 1989. Priserna på fastigheter ökade med i snitt 790% under samma period samtidigt som fastighetspriserna i västeuropa steg med 300%. Under 1980-talet steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med 1144% samtidigt som resten av världens börser steg med 350% i snitt. 

I oktober år 1990 ställde finans- och fastighetsbolaget Nyckeln in betalningarna. Finansinstitutet hade investerat höga summor i kommersiella fastigheter då de inte hade samma hårda regleringar på sig som bankerna hade. Bankerna hoppade på tåget och lånade ut pengar till Nyckeln och dess dotterbolag för att ta del av värdestegringar. Samtidigt hade Nyckeln kreditförluster på tre miljarder kronor. Värdet på kommersiella fastigheter sjönk med 70-80% fram till år 1994. Värdet på helt vanliga fastigheter sjönk med 10-15% i snitt. 

En av huvudorsakerna till krisen var en skattereform som minskade ränteavdragen för fastigheter från 50% till förhållandevis låga 30%. Detta ledde till att kostnaderna fördubblades för bolagen och hushållen. Bolag fick svårt att betala och fick senare se sig avvecklas. 

Nordbanken, Gotabanken och Första Sparbanken gick i en form av ordnad konkurs som följd av detta. 

År 1993 bildades Bankstödsnämnden och de lyckades rädda SEB och Handelsbanken. Nordbanken var redan delvis statlig ägd och nu löste man ut de privata ägarna för att ordna upp finanserna. Gotbanken lyckades man inte rädda, utan den övertogs av nämnden från Trygg-Hansa SPP. Skattebetalarna fick skjuta till 65 miljarder i bankstöd under den här svåra tiden varav 63 miljarder gick direkt till Nordbanken… 

Under två svår år mellan 1991 och 1993 gick nästan 2000 fastighetsbolag i konkurs. Dess fastigheter, som användes som säkerhet för lånen, övertogs av bankerna. Bankerna skapade i sin tur pantvärdsbolag för att hantera alla fastigheter och säkerheter. Den som satt på kapital kunde köpa fastigheter till riktigt låga priser och många av de som idag är mest framgångsrik inom branschen var de som lyckades kapitalisera på krisen under 90-talet. 

De totala kreditförlusterna under den svenska bankkrisen mellan år 1990-1993 uppskattas till ca 200 miljarder kronor. 

Internetbubblan 

Ohämmad spekulation och bluffbolag växte på kort tid med flera hundra procent. Bubblan sprack och Internetbolag föll ihop. Banker, finansbolag och vanligt folk förlorade mycket pengar på börsen. 

Alla trodde stenhårt på den snabba och tekniska utveckling som skett under 1990-talet och när spekulationer och framtidshopp fallerade kom recessionen 2000-2003 som ett brev på posten. 

Terrorattackerna 11 september 2001

Ett fasansfullt terrordåd. Tusentals döda människor från många olika länder och skador i miljardbelopp. Samma dag tog även börsen stor skada då ett börsras utlöstes över hela världen. Uppskattningsvis gick mer än 98 miljarder USD förlorade. 

Bostadskrisen i USA 2007-2010

Under början av 2000-talet förändrades reglerna för utlåning hos bankerna. Banker kunde nu låna ut pengar även till insolventa personer. Specialavtal skrevs där låntagarna inte behövde betala mycket ränta under den första tiden. Senare skulle räntan öka. Alla trodde att bostadspriserna skulle öka och därför leda till att lånen blev större och räntorna ännu högre. Det här kände bankerna till. 

Med hjälp av finansbolagen skapade banker särskilda strukturfonder där man sålde vidare de dåliga lånen tillsammans med s k säkra lån. Man fick korrumperade värderingsinstitut att godkänna strukturfonderna och de såldes i sin tur vidare till kommuner, banker och institutioner världen över. De som hade köpt andelar i dessa särskilda strukturfonder handlade i tron om att värderingsinstitutens värderingar hade varit riktiga. 

Filmen The Big Short med bl a Christian Bale, Brad Pitt, Steve Carell och Ryan Gosling är inspirerad av dessa händelser. 

När alla dessa banker och finansinstitut till slut, efter stora intäkter, började förlora pengar på de luftslott som de har varit delaktiga till att skapa saknades otroligt stora summor i bankernas kassakistor. Banksystemet är beroende på att alla banker flyttar pengar mellan sig och under hösten år 2008 började flera banker att vägra hjälpa varandra p g a risken att inte få tillbaka sina pengar. Ingen lånade ut pengar längre och finansinstitut som Lehman Brothers, Bear Sterns och andra gick antingen i konkurs eller togs över av andra banker. 

Bushs administration fick under samma höst, ett valår, tvinga den amerikanska kongressen att finansiera de skulder som bankerna hade skapat. 

Efter 2010. 

I efterdyningarna har USA ett enormt underskott vad gäller deras statsfinanser och privata lånesituation. Många amerikaner kämpar fortfarande med att lösa de skulder som uppkom under det glada 00-talet. 

Finanskrisen i Sverige 2008

Finanskrisen i USA under 00-talet påverkade även Sverige. Minskad produktion och tillväxt följde samtidigt som exportsektorn blev hårt drabbad av krisen. Den svenska börsen tog några tuffa smällar, men bankerna klarade sig relativt bra. Man hade lärt sig av krisen under 1990-talet och gick inte i samma fällor. Man hade inte alls samma riskexponering som de amerikanska bankerna hade. Detta till trots fick Riksbanken gå in och stötta de svenska bankerna med likviditet p g a finansieringsproblem. 

Läget idag

Idag är läget i många ekonomier relativt stabilt. Många lever kvar i minnet av 00- och 10-talets osäkra läge kring krediter. Det kan vara en av anledningarna till att bankerna inte vill ge den service som småföretagare trots allt förtjänar. Det tycker vi är fel. Därför startade vi Qred i ett försök att göra bankerna lite mer ödmjuka.

Fem år senare har vi expanderat till Finland, Danmark, Nederländerna och Brasilien. Man kan lugnt säga att efterfrågan från småföretagare till rätt typ av finansiering är stor. Och att de ofta får ett “nej” redan i dörren hos banken. Småföretagare förtjänar mer respekt än så och vi har valt att lita på små- och mellanstora företag. En grupp som utgör 96% av Sveriges företag, men som storbankerna inte tror på. I de flesta stora finanskriser är det de större bolagen och bankerna som gör fel och det går allt som oftast ut över småföretagare. Företag som inte får betalt för utfört arbete eller varor och tvingas till konkurs, utan statliga skyddsnät eller garantier. 

Nya som gamla, stora som små – alla företagare är välkomna att ansöka om ett företagslån hos oss. Det är alltid snabbt, tryggt och enkelt. Välkommen! 

  1. Ansökan tar 1 minut
  2. Besked inom 1 timme
  3. Pengarna utbetalas samma dag
  • Ingen bindningstid
  • Ingen startavgift
  • Inga dolda kostnader

Lycka till med företagandet!
/Teamet på Qred

Ansök
nu